Italian Early Renaissance Painter, ca.1400-1461   Related Paintings of DOMENICO VENEZIANO :. | The Annunciation one of the Four predella panel of the St Lucy altarpiece | Portrait of a Young Woman | Saint John in the Desert | The Madonna and Child with Saints (detail) dh | Madonna and Child with Saints |
Related Artists:
James Otto Lewis
1799-1858
konrad magi
konrad magi(1878 to 1925),was an Estonian landscape painter. He was one of the most colour-sensitive Estonian painters of the first decades of the 20th century, and Magi works on motives of the island of Saaremaa are the first modern Estonian nature paintings. Magi received his elementary art education from the drawing courses of the German Artisans Society of Tartu (1899?C1902.) At the same time, he was keenly engaged in theater, violin, and various sports. Magi continued his art education as an unattached student in Saint Petersburg (1903?C1905.) In the autumn of 1907, he went to Paris. There Magi studied at a free academy. From 1908 to 1910, he lived in Norway. In 1912, Magi returned to Tartu, where he worked as an art teacher. In Åland, he created delicate plant vignettes in the style of Art Nouveau: Kahekesi (Two together; 1908; China ink drawing). In Paris, Magi was influenced by Impressionism and Fauvism, which had a significant impact on his colours: Lilleline vali majakesega (A flower field with a little house; 1908?C1909), Norra maastik manniga (A Norwegian landscape with a pine; 1910). From 1918, the influence of Expressionism is manifest, fostered by Mägi extreme sensitivity and emotional response to the anxious times: Puhajarv (Lake Puha); 1918?C1920), Otepaa maastik (Landscape of Otepaa; 1918?C1920). Also influenced by Expressionism are his big figure compositions Piet?? (1919), Kolgata (Golgatha; 1921). Konrad Magi - Rannamaastik (Beach landscape)Magi new artistic period, begun on a trip to Italy, brought calmer tempers: Varemed Capril (Ruins in Capri; 1922?C1923). Along with nature pictures, he painted flowers and portraits. Magi mostly beautiful female models express the Art Nouveau ideal of beauty: Holsti (1916). In his later portraits from the 1920s, a more serious temper is expressed: Madonna (1923?C1924).
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.